Info om Rasbeskrivning/utställning
Jakthundenwww.wachtelhundklubben.org Kortdrivaren för den aktiva jägaren Wachtelhundens specialitet, och tillika det som den används mest till i Sverige, är som kortdrivande såtjaktshund vid klövviltsjakt. Det som gör Wachtelhunden särskilt lämpad för denna jaktform är: ett självständigt sök, ett tätt och väl hörbart drevskall och en samarbets-vilja som gör att hunden avbryter drevet och snabbt återvänder till föraren när drevdjuret lämnar såtområdet. En Wachtelhund söker effektivt av stora arealer på kort tid och bidrar till en effektiv jakt på bland annat rådjur, hjort, älg, vildsvin, hare och räv. Wachtelhundens breda användningsområde har bidragit till att göra den populär i stora delar av vårt avlånga land. Detta medför att det ställs olika krav på hur hundarna skall jaga. I områden med större sammanhängande skogsmarker där det ofta är svårt att hitta givna såtar, vill man att hunden har ett stort och självständigt sök och att den driver tills det att drevdjuret går i pass eller lämnar såtområdet. - I det småbrutna skogslandskapet där det ofta är lätt att passa runt lagom stora såtar vill man fortfarande ha en hund med ett självständigt sök. Det ställs stora krav på hundarna, men Wachtelhunden är formbar och anpassar sig ofta till det sätt man jagar på. Förutsättningarna för detta är att man ägnar mycket tid åt sin hund, dels med uppfostrings- och lydnadsträning och sedan med mycket jakt i skogen. RASBESKRIVNING |
|
|
Skallparti |
Skallpartiet skall vara plant, måttligt brett och utan markerad nackknöl. |
|
Stop |
Stopet skall vara obetydligt markerat. |
|
Nostryffel |
Nostryffeln skall vara stor och mörk med vidöppna näsborrar. Opigmenterade fläckar är ej önskvärda. |
|
Nosparti |
Nospartiet skall vara kraftigt med jämn, bred nosrygg. På undersidan skall det vara lätt rundat, aldrig spetsigt och inte kortare än skallen. ”Ramsnos” (konvex nosrygg) är tilltalande på wachtelhund. |
|
Läppar |
Läpparna skall vara jämna, torra och väl åtliggande med en pigmentering som motsvarar pälsfärgen. |
|
Käkar/tänder |
Kraftigt, regelbundet och komplett saxbett. Tångbett tolereras. Tänderna skall vara väl utvecklade. |
|
Kinder |
Kinderna skall vara torra och huden stramt åtliggande. Okbågarnaskall ej vara framträdande. |
|
Ögon |
Ögonen skall vara mellanbruna, så mörka som möjligt, medelstora, något snedställda och varken framträdande eller djupt liggande. Ögonlockskanterna skall vara fasta och väl åtliggande utan synbar röd bindhinna. Ögonlockskanterna skall vara behårade. |
|
Öron |
Öronen skall vara högt och brett ansatta. De skall hänga slätt, inte vridna, tätt bakom yttre ögonvrån och inte vara tjocka, köttiga eller sladdriga. De skall ha jämn behåring som når över den främre kanten. När öronen dras framåt skall de nå till nostryffeln. |
|
Hals: |
Halsen skall vara kraftig med särskilt välmusklad nacke, som i en vid vinkel övergår i manken och utan synligt löst halsskinn eller dröglapp vidgas ned mot bröstet. |
|
Kropp: |
|
|
Överlinje |
Rygglinjen skall vara plan och de enskilda delarna skall mjukt övergå i varandra. Korset skall vara lätt sluttande och svansen skall bäras i rygglinjens förlängning eller lätt fallande. |
|
Manke |
Manken skall vara kraftig och markerad. |
|
Rygg |
Ryggen skall vara kort och stram, utan någon sänkning bakom manken. |
|
Ländparti |
Ländpartiet skall vara kraftigt musklat och därigenom verka brett. |
|
Kors |
Korset skall vara något lägre än manken och lätt sluttande, aldrig överbyggt. |
|
Bröstkorg |
Bröstkorgen skall framifrån sedd vara oval, från sidan sedd skall den nå nedanför armbågen. Bröstkorgen skall vara lång och väl välvd, varken tunnformig eller flat. |
|
Underlinje |
Från de sista falska revbenen skall underlinjen vara måttligt uppdragen. Också på undersidan skall buken om möjligt vara fullständigt försedd med täckhår och underull. |
|
Svans |
Svansen skall bäras rakt i rygglinjens förlängning eller fallande. När hunden är alert bärs den lätt lyftad och svansrörelserna är livliga. För att förhindra skador skall svansen under de tre första levnadsdagarna kuperas med högst en tredjedel. |
|
|
FRÅN OCH MED DEN FÖRSTA JANUARI 1989 ÄR SVANSKUPERING FÖRBJUDEN I SVERIGE. |
|
Extremiteter: |
|
|
Framställ: |
Sett framifrån skall framstället vara rakt och parallellt, sett från sidan skall det vara väl vinklat med lodrätt ställda ben, väl placerade under kroppen. |
|
Skulderblad |
Skuldran skall vara kraftigt musklad med väl tillbakalagda skulderblad. |
|
Överarm |
Överarmarna skall i rörelse glida tätt längs med bröstkorgen. |
|
Armbåge |
Armbågarna skall ligga tätt intill kroppen och varken vridas inåt eller utåt. |
|
Underarm |
Underarmarna skall vara raka. Övergången mellan lederna får inte vara rakitiskt uppdriven. |
|
Handlov |
Handlovarna skall vara kraftiga. |
|
Mellanhand |
Mellanhänderna skall sedda från sidan vara svagt snedställda. |
|
Framtassar |
Tassarna skall vara ”skedformade” och väl slutna. Kattfot och harfot är inte önskvärt. Tassarna skall ha hårda, motståndskraftiga och väl pigmenterade trampdynor. Klorna skall vara kraftiga. |
|
Bakställ: |
Sett från sidan skall bakstället vara väl vinklat i knä- och hasled. Sett bakifrån skall det vara lodrätt och parallellt, varken hjulbent eller kohasigt. Benstommen skall vara kraftig. |
|
Lår |
Låren skall vara breda och mycket muskulösa med god vinkling mot bäckenet. |
|
Knäled |
Knälederna skall vara kraftiga med god vinkling mellan lårben och underben. |
|
Underben |
Knälederna skall vara kraftiga med god vinkling mellan lårben och underben. |
|
Has |
Haslederna skall vara kraftiga. |
|
Mellanfot |
Mellanfötterna skall vara korta och lodrätt ställda. |
|
Baktassar |
Baktassar, se framtassar. |
|
Rörelser: |
Rörelserna skall vara flytande och marktäckande. Benen skall glida parallellt tätt intill kroppen. |
|
Hud: |
Huden skall vara tjock och ligga stramt an mot kroppen, utan veckbildning och utan pigmentering. |
|
Päls: |
|
|
Pälsstruktur |
Pälsen skall ha kraftigt, tätt åtliggande täckhår med tät underull. Täckhåret är till största delen vågigt men ibland också lockigt (som persianpäls), eller slätt. Pälsen skall inte vara alltför lång, än mindre tunn eller silkesaktig. På nacken, öronen och över korset är pälsen oftast lockig. Baksidan av benen och svansens undersida skall vara väl befransade. Halskrås förekommer ofta. Även på buken skall pälsen vara tät. Pälsen skall vara kort men tät på nosparti och skalle. Öronen skall vara täckta av lockig eller tät, vågig päls, som också når över örats innerkant. Pälsen mellan tårna skall vara tät men inte alltför lång. |
|
Färg |
Wachtelhunden indelas i två färggrupper: · Enfärgad brun, mer sällan även röd*, ofta med vita tecken eller skimmeltecken på bröst och tår. · Brun-, mer sällan även rödskimmel*. Grundfärgen består av bruna resp. röda* hårstrån tätt blandade med vitt, ofta med brunt resp. rött* huvud, bruna resp. röda* fläckar, brun resp. röd* mantel över hela ryggen.Till denna färggrupp hör också skäck med vit grundfärg och stora bruna resp. röda* fläckar eller ”tiger”, där den vita grund färgen är blandad med spräckligt eller prickigt brunt eller rött*. Inom bägge färggrupperna förekommer röda* tan-tecken över ögonen, på nospartiet, benen och runt anus. *) Hit hör alla förekommande rödaktiga (rävröd eller hjortröd) nyanser. |
|
Storlek/vikt: |
|
|
Mankhöjd |
· Hanhund 48 - 54 cm · Tik 45 - 52 cm |
|
Vikt |
Varierande i förhållande till storleken, ungefär mellan 18 och 25 kg (tikar något lättare är hanhundar). |
|
Fel: |
Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse. T ex: |
|
Allvarliga fel: |
hudförändringar tandbortfall (utom avsaknad av en P1) |
|
Diskvalificerande fel: |
svag mentalitet, skotträdsla eller skygghet för vilt svåra bettfel (under- eller överbett, korsbett) ektropion, entropion svart pälsfärg |
|
Testiklar: |
Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen. |
Nya regler för utsällning kommer att gälla 2011-01-10, se nedan.
Kvalitetsbedömning innebär att hund bedöms och tilldelas pris efter sin exteriör och mentalitet i jämförelse med standardens* krav, utan hänsyn till övriga i klassen deltagande hundar. När kvalitetsbedömning tillämpas kan ett flertal hundar tilldelas samma kvalitetspris. I klasser med kvalitetsbedömning förekommer följande kvalitetspriser: Excellent (utmärkt) Hund som mycket väl motsvarar rasens standard, och som presenteras i utmärkt kondition, visar ett harmoniskt välbalanserat temperament, håller utmärkt klass och har en utmärkt helhet. Dess utmärkta kvaliteter i förhållande till rasidealet tillåter att domaren kan bortse från smärre detaljfel. Hunden måste ha tydlig könsprägel. Very good (mycket god) Hund som väl motsvarar rasens standard, som är välbalanserad och i god kondition. Smärre fel kan tolereras, men inga som negativt påverkar helhetsintrycket. Denna bedömning kan endast ges till en hund av mycket god klass. Good (god)
Sufficient (godtagbar)
Hund som motsvarar rasens standard och vars exteriöra fel är av mindre framträdande karaktär. * Se även respektive rasstandard.
Hund som motsvarar rasens standard men som inte har rasens alla karaktärsdrag eller har bristande fysisk kondition. Disqualified (diskvalificerad) Ska tilldelas hund som a) är exteriört otypisk för rasen eller har fel som anges som diskvalificerande i rasens standard. b) har sådana anatomiska defekter att de väsentligt påverkar hundens hälsa och sundhet, med särskilt beaktande av rasens ursprung/funktion/användningsområde. c) hanhund som inte har normalt utvecklade och normalt belägna testiklar. d) i ringen visar aggressivitet eller tydligt flyktbeteende, dvs då hund kastar sig paniskt iväg från domaren och det inte finns någon möjlighet att närma sig hunden på naturlig väg. Domaren ska särskilt signera Disqualified i resultatlistan om detta utdelats med anledning av punkt d) ovan. Andra avvikelser i mentaliteten ska bedömas enligt rasstandardens krav. Orsak till Disqualified ska alltid anges i domarkritik och resultatlista.
I konkurrensklasserna förekommer följande kvalitetspriser: Certifikatkvalitet (Ck) En i alla avseende typiskt och korrekt byggd hund med så framträdande förtjänster och så oväsentliga fel, att den är ett utmärkt avelsresultat, kan anses vara av certifikatkvalitet (Ck). Ck kan tilldelas så många hundar som domaren anser är av certifikatkvalitet. Hederspris (Hp) Särskilt lovande valp kan tilldelas hederspris (Hp). I avels- och uppfödarklass ges Hp till grupper av enhetlig och utmärkt kvalitet. Konkurrensbedömning I konkurrensbedömning deltar endast hundar som tilldelats excellent. Konkurrensbedömning innebär att i klassen deltagande hundar inbördes placeras i ordningen 1:a, 2:a, 3:a och 4:a. För sen ankomst till bedömning Det är utställarens eget ansvar att vara vid utställningsringen i god tid innan bedömningen i anmäld klass börjar. Hund som infinner sig för sent till bedömningen, det vill säga när sista hunden i klassen är färdigbedömd, kan få en kvalitetsbedömning av domaren när hela rasen är färdigbedömd. En sådan hund kan dock inte delta i någon konkurrensklass. Hund som kommer för sent till konkurrensbedömningen får inte delta i denna och kan därigenom inte heller delta i fortsatt bedömning av rasen.
Bästa hanhundsklass (bhkl) – Bästa tikklass (btkl)
Dessa klasser är obligatoriska för hanhund respektive tik som vid aktuell utställning tilldelats Ck. I dessa klasser tillämpas konkurrensbedömning. Bästa hanhund och bästa tik ska tävla vidare om Bäst i rasen (BIR) och Bäst i motsatt kön (BIM). Certifikat Certifikat utdelas i bästa hanhunds-/bästa tikklass till bästa hund som är berättigad att tävla om certifikat som är jaktprovsmeriterad. Förhindrade att tävla om certifikat är: a) svensk utställningschampion b) hund som erhållit för svenskt utställningschampionat erforderliga certifikat För raser där det Certificat d´Aptitude au Championnat International de Beauté (CACIB) Vid internationella utställningar ska hanhund och tik var för sig tävla om internationellt utställningscertifikat, CACIB och reserv- CACIB. CACIB kan föreslås till bästa hund i Bästa hanhunds- respektive Bästa tikklass, som är berättigad att tävla om CACIB. Klassindelning och bedömningsordning Bäst i rasen och Bäst i motsatt kön (BIR och BIM) Tre certifikatkvalitépriser (Ck) erhållna i jaktkonkurrensklass (jkk) i Sverige utdelade av minst två domare. Minst ett av
(Obs! det krävs att minst ett certifikat ska vara erövrat efter 24 månaders ålder).
certifikatkvalitépriserna ska vara utdelat vid officiell utställning inom SWK. Minst ett av certifikatkvalitépriserna ska ha
utdelats efter att hunden fyllt 24 månader. Lägst 1:a pris i öppen klass på jaktprov i Sverige. Tre certifikat i Sverige
utdelade av minst två domare. Minst ett av certifikaten ska ha utdelats efter att hunden fy...........Lägst 1:a pris i
öppen klass på jaktprov i Sverige.
krävs bruks- eller jaktprovs- merit för att erhålla certifikat (Wachtel) tilldelas certifikat till bästa hund i Bästa hanhunds- respektive Bästa tikklass som uppfyller kravet för provmerit. Det delas endast ut ett (1) certifikat per kön. Utöver detta utdelas ett (1) reservcertifikat per kön (till näst bäst placerade hund som är berättigad att tävla om certifikat). För de raser som har krav på provmerit ska även hund som tilldelas reservcertifikat uppfylla kravet för provmerit. Om ingen av de fyra placerade hundarna i bästa hanhunds- eller bästa tikklass är berättigad att tävla om certifikat delas certifikat ut till den domaren anser bäst av de oplacerade hundarna och reservcertifikat till den domaren anser vara näst bäst av de oplacerade hundarna i bästa hanhunds-/bästa tikklass. Det åligger utställaren att meddela ringsekreteraren om berörd hund inte är berättigad att tävla om certifikat.
Obligatorisk mätning
För raser som i förteckningen ovan markerats med
Godkänd unghundsklass Följande krav gäller för deltagande i jaktklass:
Svenskt jaktprovschampionat, SE JCh
Tre 1:a pris i öppen klass på jaktprov för wachtelhund i Sverige utdelade av minst två domare eller två 1:a pris i öppen klass på jaktprov för wachtelhund samt godkänd på vildsvinsprov. Lägst good eller 2:a pris vid kvalitetsbedömning efter 15 månaders ålder på utställning.
Jaktklass (jkl)
¢ eller š arrangeras jaktklass.Mätresultatet i cm ska införas i domarkritiken och resultatlistan.
Prisbeteckningar
Kvalitetsbedömning Excellent ..................................................röd Very Good.................................................blå Good........................................................ gul Sufficient................................................grön Ck........................................................... rosa Hp.............................................................lila Konkurrensbedömning: Placering 1...............................................röd Placering 2................................................blå Placering 3............................................... gul Placering 4.............................................grön Certifikat............................................blå/gul Reservcertifikat.................................... ljusblå Championat................................... röd/grön CACIB/CACIOB/CACIAG.......................... vit reserv-CACIB/-CACIOB/-CACIAG.......orange BIR....................................................röd/gul BIM..................................................grön/vit BIG-1.......................................................röd BIG-2........................................................blå BIG-3....................................................... gul BIG-4.....................................................grön BIS-1..................................................röd/vit BIS-2...................................................blå/vit BIS-3.................................................. gul/vit BIS-4................................................grön/vit
Konkurrensklass
Endast de hundar som tilldelas Excellent går vidare till respektive konkurrensklass. Där placerar domaren fyra hundar och beslutar hur många hundar som är av certifikatkvalitet (CK). Det kan alltså vara allt från inga till fler än de fyra som blivit placerade.
I dag kan juniorer, unghundar och veteran tilldelas hederspris. Det försvinner med de nya reglerna. För att veteran ska få delta i veteranfinalen i stora ringen kan istället kvalitetspriset Excellent vara tillräckligt.
Bästa hane/tiklass
De hundar som tilldelats CK i sin konkurrensklass går vidare till bästa hane- respektive bästa tikklass. Där placerar domaren fyra hundar och delar ut certifikat till den hund som är högst placerad och som inte är svensk utställningschampion. Den närmast därefter placerade hund som inte är svensk utställningschampion erhåller reservcertifikatet.
Hund som har ett utställningschampionat i ett annat land kan alltså tilldelas certifikatet även om hunden ifråga har tävlat i championklass. Det är nytt. I dag måste den tävla i öppen klass för att kunna tilldelas certifikatet.
Med de nya reglerna ska certifikatet alltid delas ut i bästa hane- och bästa tikklass, det kommer alltså aldrig ske i jakt/brukskonkurrensklassen som det gör i dag i vissa raser.
Om hunden är av en ras där bruks- eller jaktmeriter krävs för att få ta emot certifikat är det den som visar hunden som ansvarar för att informera ringsekreteraren om att hunden har dessa meriter. Om det vid resultatregistreringen visar sig att certifikatet har gått till en obehörig hund då går det istället till den hund som tilldelades reservcertifikatet.